till linnea via leonard cohen – cornelis vreeswijk
( Am ) linnea vad vill du ( E7 ) hora
jag glommer det varje ( Am ) gng
jag har ngot i mitt ( Dm ) ora
som kanske kan bli en ( E7 ) sng
det ( F ) darrar ju i ( C7 ) gitarren
den ( F ) ber om ett vackert ( C7 ) grepp
nu ( F ) oppnar jag etu ( C ) iet linnea
och ( E7 ) kysser din under ( Am ) lapp .
sitt stilla och tyst linnea
har kommer en vacker vers
en frnvarande skalmeja
jagar mig kors och tvars
ett krumhorn och tv timbaler
forsvinner lngt harifrn
gitarren skalver i famnen
p min moders ende son
en eskim oppnar ett fonster
D blir hela rummet svalt
ut strommar forforiska dunster
– det rimmet var genialt
du vet jag kan hlla varmen
det vet du nog att jag vet
jag ar lika varm som saturnus minst
och stark som en jarnmagnet
nu ar snart den visan fardig
det marker du redan sjalv
fram flyter min penna vardig ,
som timmret i ngon alv .
sitt stilla och tyst och vanta
bli kvar i din tavelram
for nar jag har skrivit fardigt linnea
ar pennan s gtt som lam
nu blir alla stjarnor matta
och stelnar till som staniol
ur oknar torra och platta
framspringer det vattenhl
och morkret viker , och natten
och an ar det inte dag ,
linnea har ar min visa , linnea
linnea , och har ar jag .
Leave the comments